Den grå omställningen

- Vi tror att vi har oändliga mängder sten som vi kan använda, men så visar det sig att det inte stämmer. Vi har redan använt för mycket, säger Magnus Stedenfeldt, en av hjärnorna bakom Rimol Miljøpark, eller "deponivärldens iPhone", som han ofta kallar den. Konceptet som låter oss göra om avfall till en resurs och deponier till materialbanker.

Vi står vid foten av ett område som är till förväxling likt sanddynerna på Las Dunas på Gran Canaria, men som i verkligheten finns på Tiller i Trondheim. På den första miljöparken som etablerades av AF, ligger tusentals ton med sand redo att blandas in i framtidens byggmaterial.

- Då vi fick tummen upp att köpa det här området, var det en gigantisk soptipp med en massa föroreningar. Vi hade faktiskt inte pejl på vad vi skulle använda det till, ler han.

I dag har två nya anläggningar kommit till, och Miljøpark-gänget har arbetat upp lång erfarenhet av att rena och problemmassor. Hela 80 procent av de förorenade massorna som tas in i anlggningen har fått nytt liv i form av bland annat sand, och de första metrarna med miljövänlig asfalt med inslag av återvunna produkter lades i Trondheim för ett par år sedan. Nu ska problemmassorna användas för  att göra värdens mest använda material bättre för miljön.

Forskning på klimatvänlig betong har stått på dagordningen i flera år och är bland de produkter där bygg- och anläggningsbranschen har mest att hämta för att minska  CO2-avtrycket. Årligen står betongproduktionen för mellan fem och sju procent av de globala klimatgasutsläppen. Flygtrafiken släpper ut en fjärdedel så mycket, som jämförelse.

Under en längre tid har Betong Øst och AF Gruppen samarbetat för att öka farten i utvecklingen av miljövänliga betongprodukter, och det har burit frukt. I dagarna körs framtidens betong ut till de första projekten i Norge, och miljödeklarationen EPD (Environmental Product Declaration) är på väg.

- Betongen består delvis av återvunna grävmassor. Genom det får vi en massiv minskning av uttaget av naturresurser, och problemmassorna som annars skulle ha hamnat på deponi kommer in i kretsloppet igen. Summan av detta har stor betydelse för CO2-avtrycket. Vi samarbetar med EPD Norge, som sitter på den främsta kompetensen på området. Detta är en gamechanger för branschen, säger Magnus Stedenfeldt, avdelingsdirektör Miljøpark.

- Vårt samhälle är beroende av material till vägar och grus till betong i många industriella processer, och detta måste tas ur marken. De här råvarorna är icke förnybara resurser och är på väg att bli en bristvara på flera platser, särskilt i städer och tättbebyggda områden där behovet är som störst. För att säkerställa tillgången för oss själva och framtida generationer är det därför helt avgörande att vi tar vara på resurserna och återanvänder så mycket som möjligt. Samtidigt är detta en av de icke förnybara resurserna som det slösas mest med. Överskottsmassor från tunnelbyggen och andra byggprojekt körs ofta direkt till deponi för att aldrig någonsin bli återanvända, förklarar Magnus.

Sten, och särskilt sand, har faktiskt blivit en bristvara som har lett till att stränder ödeläggs och utvinningen drivs av kriminell gängverksamhet i flera länder. 

Det finns ljuspunkter. Betongindustrin har tagit ett kvantsprång när det kommer till forskning på mer miljövänlig produktion. Men fram till nu har man inte kunnat göra de viktigaste ingredienserna mer klimat- och användarvänliga.

- I många sammanhang betyder ofta miljövänliga byggvaror att vissa egenskaper förändras, men inte nödvändigtvis i positiv riktning. Betongen som vi nu har utvecklat tillsammans med AF:s Miljøparker har samma egenskaper, och motsvarar samma krav som betong producerad av natursand eller maskinsand. Kvalitetskontrollen garanterar att slutprodukten har minst lika hög kvalitet som tidigare, men den är utan tvivel långt mer hållbar, säger Stefan Skjæret, Teknologichef på Betong Øst.

En halvtimmes biltur från Rimol Miljøpark lagras sandhögarna i stora hallar utanför Betong Øst-fabriken. Här blandas sanden med cement, och tankas upp i betongbilar väg ut till projekt.

- En normal betong består av runt 70 procent sand och sten, det vi kallar för inslag. I en vanlig betong är hälften av detta sand, men i detta fall ersätter vi natursanden med inslaget som vi fått från Rimol, förklarar Svein Erling Nisja, betongteknolog i Betong Øst.

- Genom tester vet vi att egenskaperna är desamma som för vanlig betong. Detta har fungerat nästan som "plug and play", säger han, och tillägger att fördelarna med att produkter är mer industrialiserade, är att det är enklare att kontrollera produktionen.

- Detta är framtidens betong med dåtidens råvara.

Även Øystein Bækkelien, vd för Betong Øst,  beskriver samarbetet med AF som nyskapande inom cirkulär ekonomi.

- Det pratas om cirkulär ekonomi i många sammanhang och ofta upplever vi att detta är kreativ miljöbokföring. Det hjälper miljön väldigt lite om man låter  betongpumpen stå på utsidan av byggarbetsplatsen för att man ska ha ett fossilfritt bygge. I detta fallet blandar vi betong av tvättade och återvunna massor som grävs ut från byggroparna där byggena ska förverkligas. I praktien betyder det att vi, bara några veckor efter det att "problemmassorna" har tagits ut, producerar färdigbetong och levererar den tillbaka till samma plats. Detta samarbete är ett skolexempel på cirkulär ekonomi, säger han.

Betong Øst-chefen berättar att färdigbetongbranschen fortfarande jobbar för att reducera CO2-utsläppen, och att samarbetet är ett viktigt steg på vägen mot en nollutsläppsprodukt.

- Med många genomförda och inte minst kommande åtgärder, så har det skett väldigt mycket positivt de senaste åren. Vi är väldigt stolta över detta samarbetsprojekt, och kommer fortsätta arbeta aktivt med implementeringen av miljövänliga åtgärder som ger världens mest använda byggmaterial ett gröna avtryck till glädje för kommande generationer, säger Øystein.

- När cementproducenten Norcem har färdigställt sin anläggning för att fånga in koldioxid 2024, kommer betongens fotavtryck att reduceras till ett minimum. Betongen kommer därmed att ta ett kvantsteg mot branschens ambitiösa mål om att leverera en koldioxidneutral produkt. När vi som färdigbetongproducent kan använda den cementen tillsammans med återvunna massor från AF:s miljöparker kommer vi att kunna erbjuda en betong som sannolikt är världens mest hållbara, avslutar han.