Borrar tunnlar i tre nivåer

– Jag har varit nära att köra vilse här nere, säger projektingenjör Tommy Bjerkhaug.

Han rattar Toyota-pickupen genom tunnelgångarna under Lovön strax väster om den svenska huvudstaden. Här håller AF Anlegg på att borra två tunnlar med tre körfält i varje tunnel. Vägtunnlarna har en profil på 130 kvadratmeter, vilket är cirka 30 procent större än vanliga tunnelprojekt. Till detta kommer ramptunnlarna. Totalt ska AFs personal borra 19 kilometer tunnlar.

Två miljoner fasta kubikmeter berg kommer att tas bort. Det motsvarar runt 3,6 miljoner lösa kubikmeter. Projektet har nio operativa tunnelriggar och fyra lastset för att frakta ut sten. På anläggningsområdet finns en stor krossanläggning med transportband till hamnen där stenen skeppas ut. AF Gruppen ska ha slutfört sin entreprenad i mars 2026, medan hela vägsystemet ska öppna för trafik 2030.

– Det är ett enormt stort arbete. Vi har ont om tid, säger Tommy Bjerkhaug.

– Vi ska bygga stora betongkonstruktioner i berget, vi ska bygga vägsystem, lägga rör och montera fästpunkter för fläktarna. Det är teknikbyggnader, pumpstationer, schakt och ventilationstorn. Vi levererar allt utom vägbeläggning och el.

Projektet är en del av Förbifart Stockholm, ett av Sveriges största infrastrukturprojekt. Motorvägen blir en ny del av E4:an och ska koppla samman Stockholms norra och södra delar. Av vägens längd på 21 kilometer ska drygt 18 km gå i tunnel, vilket gör den till en av världens längsta motorvägstunnlar. Byggherre är Trafikverket.

I ett av huvudloppen står Sivert Kvarteig och förbereder tändare för nästa salva. 19-åringen är lärling inom berg- och anläggningsteknik. Tillsammans med stuffreparatör Sigurd Berre och basen Geir Olsen arbetar han med att borra en horisontell ort.

Under arbetet med ett huvudlopp kommer tunnelriggen först att borra cirka 40 hål med en total längd på 25 meter. I dessa hål pumpas det därefter in cement med ett tryck på 43 bar. Cementen har till uppgift att täta sprickor och stabilisera berget.

Därefter borras det cirka 5,5 meter långa salvhål som laddas med sprängämnen. För varje salva borras mellan 150 och 200 hål. Varje runda med injektering görs i intervall om 19 meter så att det alltid finns en överlappning på 6 meter med injekteringsbruk.

Arbetet kräver yrkeskunskap och erfarenhet. Lovön är ett naturreservat med känslig natur. På ön ligger även Drottningholms slott, som finns med på Unescos världsarvslista. Tunnelarbetet får inte leda till läckage som påverkar grundvattennivåerna eftersom det kan skada den gamla skogen på ön. Det ställer höga krav på entreprenören, speciellt i områden med berg med dålig bärighet.

I matsalen i barackriggen kommer Tommy Bjerkhaug gåendes med stora kartor som visar hur arbetet går framåt. Han kan berätta att det var 6 381 meter tunnel kvar att borra måndagen den 29 november.

– Här i trafikmaskinen Lovö syd borrar vi tunnel i tre höjdnivåer, säger Tommy medan han pekar på kartan som visar hur försörjningstunnlarna ringlar över huvudloppen.

AF Gruppen tog över kontraktet den 31 augusti 2020 efter att Trafikverket sade upp kontraktet med entreprenören som ursprungligen fick uppdraget. Orsaken var avtalsbrott inom arbetsmiljö och kvalitet.

Den 24 september 2020 sköts den första salvan. Efter hand som arbetet har fortskridit har tempot i tunnelborrningen ökat. 2021 hade man borrat och sprängt mellan 800 och 1000 meter varje månad. I slutet av 2021 transporterade man ut 8000 ton berg om dygnet vid Lovö nord och 11 000 ton i den sydliga delen av projektet. Parallellt med höga aktivitetsnivån sätts stort fokus på HMS.

– Vi har en beställare som ställer höga krav, och det finns en historik i projektet som gör att de kanske är lite extra försiktiga, säger HMS-chef Henrik Molin.

Han är en av 22 svenska tjänstemän som är anställda på AF Anläggning - AF Anleggs svenska verksamhet. Molin ansvarar bland annat för att arbetsmiljöarbetet följs upp och att alla lagkrav och krav från beställaren följs. Riskbedömningar och uppföljning av granskningar hamnar också på hans bord.

Henriks kollega Simona Milena Demir är HR-koordinator för projektet. Som enda personalresurs har hon haft mycket att göra under långa perioder med coronarestriktioner, karantän och smittskyddsåtgärder.

– Jag jobbar med allt från pappersarbete och dokument till att se till att onboardingen går bra, jag håller kontakten med facket och ser till att vi följer kollektivavtalet. Allt som har med personal att göra.

– Tycker du att det är någon skillnad på att arbeta för ett norskt företag kontra ett svenskt?

– Det finns en stor skillnad när det gäller kultur, och det är jag förvånad över. Det svenska sättet att arbeta på är kanske lite mer formellt och strukturerat. Vi är mer måna om att följa reglerna, mer by the book, säger Simona.

Henrik tillägger:

– I Norge är det så att om man har fattat ett beslut, då kör man. I Sverige kan vi vara lite mer eftertänksamma. Vi har en svensk beställare som arbetar på det svenska sättet och så står vi här och stampar på den andra sidan och tycker att det tar lite för lång tid, säger han och ler.

Förbifart Stockholm beräknas kosta 37,7 miljarder svenska kronor och är planerad att tas i trafik 2030.