På två år har HMB Construction förvandlat återvinningen från en utmaning till en framgångssaga. Med Stefan Hedlund i spetsen har sorteringsgraden ökat från 40 till 79 procent, tack vare tydliga mål, innovativa lösningar och engagerade medarbetare. Resultatet? En mer hållbar byggbransch – och en ny standard för framtiden.
När Stefan Hedlund började på AF Gruppen-ägda HMB Constructions år 2022, möttes han av en verklighet där sorteringen inte alltid sköttes enligt de nationella och interna målen. För att förbättra situationen påbörjade han arbetet med att förändra både rutiner och attityder. Sedan satsningen på återvinning började har HMB Construction sett en genomgripande och markant förbättring i den genomsnittliga sorteringsgraden, som ökat från cirka 40 procent till 79 procent.
– Det var en utmaning att få alla med på tåget, men vi satte en ny riktning och tydliga mål för att säkerställa en högre återvinningsgrad, förklarar han.
Steg för steg mot förbättring
HMB Constructions strategi för att förbättra återvinningen har inneburit flera nya metoder och initiativ som Stefan Hedlund varit med att ta fram. En viktig förändring var införandet av månatlig hållbarhetsrapportering. Tidigare rapporterades återvinningsstatistik enbart kvartalsvis, men från och med 2024 krävs nu en månatlig uppdatering från varje projekt.
– Det gör att vi har bättre koll och att frågan alltid är aktuell, förklarar Stefan.
Uppdateringarna diskuteras regelbundet på både avdelnings- och projektmöten, vilket skapar en kontinuerlig dialog om återvinningsmålen.
Genom att publicera statistik på intranätet varje kvartal kan alla medarbetare, från produktionspersonal till ledning, följa hur HMB Construction presterar inom återvinning. Denna öppenhet har ökat engagemanget och skapat en positiv, intern tävling mellan avdelningarna om att hela tiden förbättra sorteringsgraden.
För att ytterligare stärka avfallsarbetet har HMB infört protokollförda startmöten med avfallsleverantörerna. Vid projektstart klargörs mål och förväntningar kring avfallshantering och återvinning.
– Att ha en gemensam bild med leverantörerna från början har hjälpt oss att minska mängden blandat avfall och maximera sorteringen, berättar Stefan Hedlund.
På några av HMB Constructions projekt testas även QR-kod-skyltar på avfallskärl. Genom att skanna koden får medarbetarna detaljerad information om vad som får kastas i respektive fraktion, vilket underlättar sorteringen och minskar mängden felsorterat avfall.
Användandet av komprimatorer för wellpapp är ytterligare en praktisk förbättring. Eftersom wellpapp ofta är voluminöst men lätt, sparar komprimering både utrymme och pengar genom att färre transporter krävs för att tömma containrarna.
Trots de fina resultaten har arbetet inte varit helt fritt från utmaningar, berättar Stefan Hedlund. Till exempel tenderar sorteringen att minska under semesterperioder, och vissa sammansatta produkter, som flerskiktsrör av plast och metall, är svåra att återvinna. 
Pilotprojektet Tamarinden – att låsa in brännbart avfall
En annan viktig insats har varit det framgångsrika pilotprojektet Tamarinden i Örebro, där medarbetare kom på idén att införa hänglås på containern för brännbart avfall. Syftet är att man aktivt ska tänka på vad som kastas, och att brännbart avfall enbart ska användas som en sista utväg.
– Medarbetarna engagerade sig och började ställa krav på varandra att följa rutinerna. Både HMB-personal och underentreprenörer har bidragit aktivt, säger Stefan Hedlund och fortsätter:
– Tamarinden har satt en ny standard för hur HMB Construction arbetar för att minimera avfallet i sina projekt.
Mätningarna för återvinning inom Tamarinden-projektet startade den 1 januari 2023, ett år innan de nya rutinerna infördes. Sedan dess har återvinningsgraden visat en stadig förbättring och låg totalt sett på 93,22 procent i oktober 2024. Under de första kvartalen ökade sorteringsgraden kontinuerligt, med undantag för mindre nedgångar under semesterperioderna. Sammantaget har satsningen lett till en återvinningsgrad på över 95 procent under flertalet kvartal, vilket tydligt visar hur pilotprojektets rutiner och arbetssätt har gett konkreta resultat.
Resultat och lärdomar från satsningen
Stefan Hedlund lyfter fram flera lärdomar och ”best practices” från projektet, bland annat vikten av att engagera alla på platsen och att använda tekniska lösningar som skyltar med QR-koder och komprimatorer.
– Genom att sortera ut rena fraktioner kan vi återanvända och sälja vidare material, vilket sparar kostnader och bidrar till miljön, förklarar han.
Stefan ser fram emot att fortsätta arbetet med att förbättra HMB Constructions hållbarhetsarbete. Med fler pilotprojekt och fortsatta initiativ hoppas han att HMB Construction och AF Gruppen blir en förebild för återvinning inom byggindustrin. Att sätta upp högre interna krav på energieffektivitet och tidigt påverka metodval och materialval i projekten bidrar till en mer hållbar byggbransch.
– Vi vill visa att hållbarhet är möjligt och att vi kan leda förändringen, säger Stefan Hedlund.
Hållbarhet i praktiken: Från utmaning till inspiration
HMB Constructions framgångar med sorteringsarbetet är ett lysande exempel på hur AF Gruppens mål och ambitioner kan omsättas i praktiken. Eva Johansson, HMS-chef på AF Gruppen Sverige AB, betonar att HMB och Stefan Hedlund har varit motorn i detta arbete:
– Det är HMB som har gjort jobbet, och det här projektet visar vilken potential som finns när man kombinerar tydliga mål med engagerade medarbetare. För oss på AF Gruppen är detta ett inspirerande exempel på hur våra hållbarhetskrav kan bidra till konkreta resultat. Vi har stöttat arbetet genom att lyfta fram deras framgångar och hålla en kontinuerlig dialog kring förbättringar, säger hon.
Eva framhåller även att lärdomarna från Tamarinden-projektet redan börjar påverka hur återvinning och avfallshantering planeras i tidigare skeden, vilket stärker både HMB:s och AF Gruppens arbete mot en mer hållbar byggbransch.
– När vi ser att något kan förbättras, som när vi upptäckte att en specifik täckpapp bidrog till mer brännbart avfall, öppnar det för nya diskussioner. Finns det bättre alternativ? Måste vi ens använda det materialet? Det är den typen av frågor som för utvecklingen framåt, avslutar Eva Johansson.