Kanonaden följer vinden

Utvecklingen syns tydligt i norra Sverige som har utmärkta förutsättningar för ren, säker och hållbar el från vindkraft. Men just nu växer vindkraften också i södra Sverige, där det idag finns ett elunderskott.

Kanonaden har på tio år byggt vindparker med sammanlagt drygt 300 turbiner. På uppdrag av Rabbalshede Kraft har Kanonaden på kort tid bidragit till tre projekt och har ytterligare två på gång. Adresserna är Askersund, Lilla Edet, Stenungsund, Strömstad och Tanum.

Rabbalshede Kraft är en av de större aktörerna inom förnybar energi, med visionen att forma morgondagens energi. Bolagets vindkraftverk har idag en samlad effekt på 266 MW och ambitionen är att innehavet ska växa kraftigt under kommande år inom vindkraft, men även inom solkraft och vätgas.

Att utveckla vindkraft kräver tålamod och fingertoppskänsla. Alla vindkraftverk kräver miljötillstånd och processerna är långa. Mellan 2014 och 2018 har 45 procent av alla projekt, räknat i antal turbiner, fått avslag.

- Vi har blivit mer vana vid vindkraft, men verken är stora och man måste var ödmjuk mot dem som påverkas, säger Tobias Nylander, bygg- och utvecklingschef på Rabbalshede Kraft. Han driver projekten från den första kaffekoppen med markägaren till dess att verken snurrar.

De senaste årens snabba teknikutveckling med högre torn och större rotorer har gjort det möjligt att anlägga vindparker i skogsområden med höga träd, längre bort från bebyggelse, vilket är en fördel. Men det finns många andra hänsyn att ta.

Blåser det? Finns det röda zoner, alltså att andra intressen att ta hänsyn till, som försvaret, naturvärden eller kulturvärden? Hur ser kommunen på planen?

När den inledande undersökningen visar grönt tas kontakt med markägaren för att komma överens om ett långsiktigt arrendeavtal på 30+ år. Här gäller det att skapa förtroende.

- Vi har en fördel i att vara ett lokalt, svenskt bolag som inte bara utvecklar och bygger utan också äger och driftar anläggningarna. Det gör oss till en långsiktig samarbetspartner eftersom det är oss på Rabbalshede Kraft som du kommer att möta under parkens hela livslängd, säger Tobias Nylander. Vi märker att det är ett upplägg som markägarna tycker om.

Balanserar olika intressen

Nu kommer det riktigt kritiska i resan mot en färdig vindpark. Det finns två stora anledningar till att ett projekt dör: Ansökan med miljökonsekvensbeskrivning avslås av länsstyrelsen eller av högre instans. Denna process tar tid och utgången är osäker. Ett annat skäl till att planerna grusas är att kommunen säger nej. Veto-rätten är idag absolut, men regelverket kan komma att anpassas.

Knäckfrågan är hur man kan skapa en bra samexistens mellan kraftproduktion och naturvärden, som artskyddet. Naturvårdsverket och Energimyndigheten håller som bäst på att ta fram en strategi.

När vindparksprojektet får klartecken ska nya utmaningar lösas. Tänk dig 6 meter breda torndelar och 80 meter långa vingar som ska transporteras på allmän väg och på tillfartsvägar innan de kan monteras. Svängradier måste säkras, frigången under broar och viadukter måste kontrolleras.

- Först görs en skrivbordsanalys från fabrik till slutpunkt och sedan måste sträckan åkas på och mätas, berättar Tobias Nylander.

Det är Kanonadens uppgift att anlägga tillfartsvägar och övriga ytor i vindkraftsparken. Kurvor och höjdskillnader anpassas för att vara körbara och stora ytor runt fundamenten måste hårdgöras. Ytan måste minst motsvara rotorbladens längd.

Det finns även andra viktiga hänsyn att ta, berättar Magnus Gustafsson, arbetschef betong/kabel på Kanonaden:

- I Femstenaberg finns skyddsvärd natur och vi får ta stora hänsyn till det kringliggande området. Det löser vi genom att bland annat anpassa vägdragningar och på ett ansvarsfullt sätt ta oss framåt i projektet.

Sedan 2017 har vindkraften i Sverige attraherat kapitalsatsningar om mer än 100 miljarder. Enligt Svensk Vindenergi står det klart att vindkraften kommer att passera minst 40 TWh år 2024.

Vindkraftens expansion sänker elpriserna i genomsnitt och gör dem samtidigt mer variabla. Det skapar förutsättningar för investeringar i energilagring såsom vätgas, elektrobränslen och batterier, vilket kommer att utgöra basen i framtidens planerbara förnybara energisystem.

- Vi vill bidra till bättre systemstabilitet genom att skapa koncept med vind, sol och vätgas, system som gör det möjligt att lagra el och skicka ut den i nätet när den behövs, säger Tobias Nylander.

Ett lägre elpris lockar också investeringar i elkrävande industrier såsom batterifabriker, nya industriprocesser och serverhallar.

Men tillväxten hålls tillbaka av kapacitetsbristen i stamnätet. Projekt tvingas ta paus för att det inte finns möjlighet att ansluta ny elproduktion, trots att den så väl behövs. För att vindkraften ska kunna växa behövs åtgärder som avhjälper elnätets kapacitetsbegränsningar.

Vindkraften har idag mycket låga CO2-utsläpp per kWh ur ett livscykelperspektiv. Men även här finns mer att göra. Cementen är en svår nöt att knäcka, men det finns initiativ för att ta fram klimatneutral betong.

Och vad händer när verken faller för åldersstrecket och ska plockas ner? Det forskas på hur man ska återvinna bladen, men ännu finns inget bra svar på hur man ska ta hand om kompositfiberblandningen som tornen består av.

- Vi på Kanonaden följer med i utvecklingen av nya tillverkningsmetoder för betong med lägre klimatpåverkan, men mycket styrs av kundönskemål, säger Magnus Gustavsson. Det vi försöker är att minska transporterna till våra parker genom att använda och förädla det som finns i väglinjen och på uppställningsytor.