Från rivningshus till materialbank

2020 infördes krav på sortering i sex fraktioner på byggarbetsplatserna: trä, mineral, metall, glas, plast och gips. Redan det är en utmaning, särskilt i projekt i tätbebyggda områden med lite svängrum.

Nu vill AF Projektutveckling öka utmaningen i ett av sina projekt, Kristinegränd i Borås. Här ska 100 nya bostäder skapas genom ombyggnad och komplettering av en befintlig fastighet.

- Vi ser en möjlighet att testa detta i större skala eftersom befintlig byggnad innehåller en hel del material i fullgott skick, men också för att sänka vårt klimatavtryck och visa att det går att återbruka, säger Linn Axmalm Sundqwist, projektutvecklare i AF Projektutveckling.

- Det finns även stor potential i att återbruka kabelstegar och annat som ofta döljs bakom undertak. Det ska bli spännande att se hur långt vi kan ta det här på Kristinegränd. I bästa fall kan vi återbruka en hel del, och också visa att det går ihop ekonomiskt.

I samband med bygglovsprojekteringen har AF gjort en miljöinventering och undersökt om det är möjligt att återanvända exempelvis tegel och undertaksplattor från fastigheten.

Tegel finns ibland i stora mängder efter rivning och även plåt borde återbrukas mer för att minska belastningen på klimatet.

- Vi vill också kartlägga vilka material som kan få nytt liv i andra byggprojekt, till exempel badrumsporslin, ventilationskanaler och belysningsarmaturer, säger Linn Axmalm Sundqwist.

Återbruksförsöket tar avstamp i ett färskt examensarbete i samhällsbyggnadsteknik vid Chalmers, där högskoleingenjörerna Elin Arvidsson och Elin Johansson Stagnebo fastställer att det finns en stor potential att återbruka byggnadsmaterial och komponenter.

- En stark vilja hos beställaren är avgörande för att återbruk ska lyckas, eftersom man bryter ny mark här, säger de nyblivna högskoleingenjörerna.

I sin närstudie av projekt Kristinegränd rekommenderar de att återbruka några få, utvalda komponenter. Dessa väljs ut med hjälp av tre kriterier:

• Klimatpåverkan – Hur mycket klimatskadliga utsläpp kan undvikas?
• Demonterbarhet – Går materialet att ta loss utan att det skadas?
• Hälsopåverkan – Är materialet säkert att bygg in igen?

I examensarbetet rekommenderas också att återbrukat material används i gemensamma utrymmen, för att undvika att lägenheterna får olika material som kan upplevas ha olika standard.

Ytterligare ett medskick är att den rent praktiska hanteringen behöver förenklas med lagringsplatser där återbrukbart material kan sorteras och mellanlagras på ett effektivt sätt.

- Just mellanlagringen är något som hela branschen måste gå ihop för att lösa, säger Linn Axmalm Sundqvist. Vi ligger efter både Danmark och Tyskland när det kommer till cirkularitet i byggbranschen.

Det finns dock flera faktorer som bromsar möjligheten till återbruk. Förutom problematiken kring mellanlagring finns även lagkrav som rör dokumentation och ursprungsmärkning, det vill säga att alla material man bygger in måste dokumenteras.

Det kan även vara svårt att redogöra för exakta egenskaper så som exempelvis ett fönsters isoleringsförmåga vilket ligger till grund för byggnadens energiberäkning.

- Beställare måste också tänka om och framför allt tänka till. Eftersom produkterna till exempel förlorar sin CE-märkning vid demontering finns det all anledning att ifrågasätta sina egna krav. Behöver ett undertak vara CE-märkt?